Krossningsprinciper

Varför är det strimlat?

Olika kvarntyper fungerar enligt olika sönderdelningsprinciper. Valet av kvarn beror i slutändan på brottbeteendet hos materialet som ska malas.

Hårda och spröda material krossas huvudsakligen av slag, tryck och friktionskrafter, medan mjuka eller elastiska material huvudsakligen bearbetas effektivt av skär- och skjuvkrafter.

För grovkorniga partiklar över cirka 40 mm används vanligtvis krossar eller strimlare. Mindre partikelstorlekar bearbetas dock med kvarnar.

I princip kan olika spänningsmekanismer urskiljas vid sönderdelning av fasta ämnen.

Krossning av hårda eller spröda material

Tryckspänning

I den här metoden komprimeras materialet mellan två ytor (t.ex. verktygen i en kvarn) tills det går sönder. Exempel inkluderar käftkrossar och valskrossar.

Krossnings-kompressiv spänning
Krossningspåverkan

Stötspänning

Här träffar partiklarna en fast yta med hög hastighet och bryter ner dem i mindre fragment. Detta kan ske antingen av själva slipverktyget eller av kvarnväggen. Typiska exempel är vibrationskvarnar, planetkvarnar, slagkvarnar och luftstrålkvarnar.

Friktionsspänning

Friktionskrafter verkar mellan materialet och en eller flera ytor. Materialet som ska malas är i huvudsak malt. Exempel på detta inkluderar skivkvarnar och andra nötningskvarnar.

Krossningsfriktionsspänning

Strimling av mjuka, elastiska och fiberhaltiga material

Finfördelnings-skjuvspänning

Skjuvspänning

I den här metoden samverkar två eller flera fasta ytor, vilket skapar en skjuvningseffekt. Vanligtvis rör sig en yta medan den andra förblir stationär.
Exempel: Trumkvarnar, korsslagkvarnar, ultraljudskvarnar

Skärspänning

Här separeras materialet mellan två eller flera skarpkantade ytor. Minst en av ytorna har en skäregg som delar materialet.
Exempel: strimlare, skärkvarnar, knivkvarnar

Krossnings- och skärspänning
Klaus Ebenauer

Ing. Klaus Ebenauer

info@litechgmbh.com
+43 1 99 717 55

    Dina krav




    Kontakt